Vi människor glömmer ofta bort att vi faktiskt är djur och vi är ju en del av naturen precis som alla andra djur. Vi är skapta för, och anpassade till, att leva och äta på ett visst sätt. 

Det som är mest fördelaktigt för vår hälsa är att vi äter den mat som vi människor som art är skapta att äta, det vill säga likt den som människor som lever som jägare och samlare åt. 

Vi kan naturligt inte veta exakt vad våra förfäder åt, även om forskare funnit att vi varit blandätare, d.v.s levt på både animalisk och vegetabilisk föda. Men, vi kan däremot med 100% säkerhet veta vad de inte åt! Det fanns ingen ultraprocessade livsmedel med tillsatser och bekämpningsmedel. 

Vi kan inte gå tillbaka till att leva på savannen, det är nog inte heller önskvärt för de flesta av oss. Däremot kan vi försöka efterlikna det naturliga levernet i våra val av kost och livsstil, t.ex. att laga vår mat från grunden istället för att köpa färdigmat som är processad, energirik och näringsfattig.

Att laga din mat från grunden är bland det bästa du kan göra för din hälsa! 

Vad är artegen föda för oss människor?

Vi människor är blandätare och behöver äta både animaliska och vegetabliska livsmedel. Det är, som sagt, fördelaktigt för vår hälsa att äta mer likt den mat som vi som art är skapta för att äta, det vill säga så kallad artegen föda. Den diet eller kosthållning som kommer närmast det här är den så kallade stenålderskosten, eller paleokosten.

Ordet diet betyder egentligen bara att man äter en viss typ av mat, inte nödvändigtvis har som mål att gå ner i vikt, även om det är det vi förknippar ordet diet med.

Precis som andra sorters djur, som är skapta att äta en viss mat, är vi skapta att äta en viss typ av mat. Vi människor är inte skapta att ha ändlös tillgång på kaloririk mat, ultraprocessade livsmedel. 

Om andra sorters djur skulle äta samma typ av skräpmat som vi gör, skulle de också bli sjua. Även om olika djur är skapta att äta olika sorters mat, är inget djur biologiskt anpassat till den typen av livsmedel och godsaker som vi äter mängder av idag.

Bara tanken på att ge ett husdjur chips och läsk känns väldigt fel, eller hur! Man förstår att det inte är bra för dem. Men detsamma gäller ju även oss.

Exempel på mat som vi människor som art är skapta att äta är:

  • Kött och inälvsmat (är väldigt näringsrika livsmedel)
  • Fisk
  • Fågel
  • Ägg 
  • Grönsaker
  • Frukt
  • Bär
  • Nötter och frön

Vad vi inte är skapta att äta:

  • Förädlade spannmål
  • Socker
  • Mat som är processad och innehåller tillsatser
  • Läsk, godis, choklad, chips och andra snacks
  • Vegetabiliska oljor

Genom att laga din mat från grunden kommer du närmare mat som våra kroppar är anpassade för. 

Vad är stenålderskost / paleokost?

Syftet med att äta enligt paleo är att äta mat som våra förfäder åt för att kroppen ska må bra och inte främst för att gå ner i vikt. Många som börjar med paleo går dock ner i vikt men det här är alltså inte i första hand en viktminskningsdiet utan handlar om att främja hälsa och minska risken för sjukdomar. 

Paleo innebär paleolitisk näringslära och kosten är anpassad till våra urgamla arvsanlag. Fokus inom paleo ligger på ett evolutionärt perspektiv alltså hur vi människor har utvecklats under evolutionen.

Inom paleo så fokuserar man mer på kvaliteten och olika livsmedel snarare än på fördelningen av makronäringsämnen alltså kolhydrater, fett och protein som man gör i vissa andra kosthållningar.

Man brukar säga att man ska äta mat med så kort innehållsförteckning som möjligt. 

Om du vill ändra din kost för att må bättre kan paleo vara en bra början. Hur strikt du är beror helt på dig själv. 

När man följer paleo kan man själv välja hur strikt man vill vara. Vissa väljer att ha animaliska livsmedel som bas och andra vegetabilier som bas.

Det finns många fördelar med att följa en paleokost några exempel är:

  • man får i sig mycket mat lagad från grunden, d.v.s. minimalt processat och utan tillsatser paleokost.
  • många som förespråkare för paleokost menar att de känner sig piggare,  minskar på kroppsfett alltså viktnedgång och att man får bättre prestation och återhämtning efter träning. 
  • många som följer paleokost den kan känna en förbättring av sina symtom till exempel mage- tarmproblem, hudproblem och autoimmuna sjukdomar.

 Läs mer om paleokost här.

Vad äter man och äter inte inom paleo?

Förutom att äta det som listas ovan äter många:

  • Smör eller ghee (ghee är skirat smör där man tagit bort mjölkproteinet)
  • Vissa äter olivolja och kokosolja

Många är noggranna och väljer animaliska livsmedel med omsorg, t.ex. ekologiska ägg och kött från gräsbetande djur istället för djur som äter spannmål. 

Vad äter man inte:

  • Spannmål
  • Baljväxter (med undantag från gröna ärtor som vissa äter)
  • Mejerivaror (vissa äter)
  • Mat som är processad och innehåller tillsatser
  • Vegetabiliska oljor (med undantag från olivolja och kokosolja, som vissa äter)
  • Spannmålsliknande livsmedel t.ex. quinoa, bovete och amaranth

Autoimmuna protokollet (AIP)

Om du har symtom, t.ex. hudproblem eller mage-tarmproblem, kan du prova paleo en tid och se om dina besvär minskar eller försvinner. Om inte så kan du prova att ta ett steg längre och prova det autoimmuna protokollet – AIP.

AIP används för att minska symptom vid autoimmuna sjukdomar, mage-tarmproblem och andra hälsobesvär. Det är en väldigt strikt form av paleokost som man brukar hålla sig till en period till att börja med.

När man följer AIP så följer man paleo enligt ovan och tar även bort alla livsmedel som är kända för att trigga immunförsvaret på olika sätt till exempel: Nötter, frön, ägg, kaffe, vissa kryddor och grönsaker från släktet nattskuggeväxter som potatis, paprika, squash, aubergine och chili.

Att låta kroppen vila en period, t.ex. 6-8 veckor, från att äta sådant som kan trigga, t.ex. 6-8 veckor, kan ge en ledtråd till vad som kan vara orsaken till en persons symtom.

För vissa personer fungerar det att börja äta det man från början reagerade emot och för andra så kanske det bara handlar om att identifiera vilket livsmedel som inte funkar och sen utesluta det ur kosten helt, men att börja äta det andra man uteslutit under den första perioden, igen. 

Läs mer om AIP här.

Är det farligt med kött?

Du har säkert hört att kött inte är bra för hälsan. Det finns ju väldigt olika typer av kött och i de flesta studier där man tittat på kopplingen mellan kött och utvecklingen av olika sjukdomar har man inte gjort skillnad på kött från gräsbetande djur, som är ett väldigt naturligt livsmedel för oss människor, och processat kött.

I en studie tittade forskarna på sambandet mellan intag av processat kött (till exempel korv, rökt kött, härdat kött och bacon, skinka, saltat kött, torkat kött, konserverat kött), icke processat rött kött och fågel och dödlighet och hjärtkärlsjukdom. Nästan 134 300 personer ingick i studien. De följdes upp under 9,5 år. Ett högt intag av icke processat rött kött och fågel (mer än 250 gram per vecka jämfört med mindre än 50 gram per vecka) var inte kopplat till ökad dödlighet eller hjärtkärlsjukdom. Däremot var ett intag av processat kött (mer än 150 gram per vecka) kopplat till en ökad risk för ökad dödlighet och hjärtkärlsjukdom. 

Att välja kött av bra kvalitet och ursprung är alltså viktigt för de påverkar hälsan och våra kroppar på olika sätt. 

Referenser:

Blarigan E.L., Ou F-S, Bainter T.M., et.al. Associations Between Unprocessed Red Meat and Processed Meat With Risk of Recurrence and Mortality in Patients With Stage III Colon Cancer. Oncology. 2022:5;2 https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2789266?utm_source=TrendMD&utm_medium=cpc&utm_campaign=JAMA_Network_Open_TrendMD_1

Iqbal R., Dehghan M., Mente A. et.al. Associations of unprocessed and processed meat intake with mortality and cardiovascular disease in 21 countries [Prospective Urban Rural Epidemiology (PURE) Study]: a prospective cohort study. The American Journal of Clinical Nutrition. 2021:114;3 Associations of unprocessed and processed meat intake with mortality and cardiovascular disease in 21 countries [Prospective Urban Rural Epidemiology (PURE) Study]: a prospective cohort study | The American Journal of Clinical Nutrition | Oxford Academic (oup.com)

Similar Posts