Resultatet från en färsk studie från Yale University visar att kalorirestriktion har positiva effekter för hälsan för oss människor, däribland genom att ha en föryngrande effekt på en av immunförsvarets viktiga körtlar, brässen. Forskningen baserades på resultat från den kliniska studien Comprehensive Assessment of Long-term Effects of Reducing Intake of Energy (CALERIE).
Kalorirestriktion innebär att man begränsar sitt intag av kalorier men får i sig tillräckligt med viktiga näringsämnen som vitaminer och mineraler.
Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Studier visare att det ger positiva effekter bland annat på vikt och hjärt-kärlhälsa hos människor.
I den nya studien deltog 200 friska personer. En del av deltagarna ombads att minska sitt kaloriintag med 14 % medan resten fortsatte att äta som vanligt. De långsiktiga hälsoeffekterna av kalorirestriktioner analyserades under de kommande två åren. Det övergripande syftet med den kliniska prövningen var att se om kaloribegränsning är lika fördelaktigt för människor som det är för försöksdjur.
Kalorirestriktion förlänger livet på djur
Studier på djur, t.ex. apor, gnagare och maskar har visat att kalorirestriktion saktar ner åldrande och, i vissa studier, förlänger livet. En studie på apor visade att aporna som fick begränsat intag av kalorier, levde längre än aporna i kontrollgruppen som fick fler kalorier. Vissa av aporna levde fortfarande när studien publicerades, och därför har man inte sett den fulla effekten av det reducerade kaloriintaget. Det här är intressant då den här typen av apor är väldigt lika oss människor rent biologiskt. I ett försök såg man att möss som fick begränsat med kalorier hade ökade nivåer av ett enzym vid namn SIRT3 som förknippas med hälsosamt åldrande. SIRT3 behövs för bildningen av den kroppsegna antioxidanten superoxiddismutas (SOD), som motverkar oxidativ stress.
Kalorirestriktion påverkar immunförsvaret
Eftersom vi vet att kronisk låggradig inflammation hos människor är en stor utlösande faktor för många kroniska sjukdomar och därför har en negativ effekt på livslängden, ställde sig forskarna frågan vad kalorirestriktion gör med immunförsvaret, inflammation och kroppens metabola system.
De började med att analysera brässen (tymus), en körtel som sitter ovanför hjärtat och som producerar T-celler, en typ av vita blodkroppar och en väsentlig del av immunförsvaret. Tymus åldras snabbare än andra organ. När friska vuxna når 40 års ålder har runt 70 % av brässens vävnad redan omvandlats till fett och är icke-funktionell. När det sker produceras färre T-celler och det innebär att vi blir sämre på att bekämpa patogener. Det är en av anledningarna till att äldre människor löper större risk för sjukdom, förklarar en av forskarna.
I studien använde forskargruppen magnetisk resonanstomografi (MRT) för att avgöra om det fanns funktionella skillnader mellan brässen hos de som begränsat kalorier och de som inte gjorde det. De fann att brässen hos deltagare med begränsat kaloriintag hade mindre fett och större funktionell volym efter två år av kalorirestriktion. De producerade dessutom fler T-celler än de gjorde i början av studien. Men deltagare som inte begränsade sina kalorier hade ingen förändring i funktionell volym.
”Det faktum att det här organet kan föryngras är, enligt min mening, fantastiskt eftersom det finns mycket få bevis för att det händer hos människor,” sa Vishwa Deep Dixit, en av forskarna studien. ”Att detta ens är möjligt är väldigt spännande.”
Tidigare studier på människor visar på positiva hälsoeffekter, men man har ännu inte utfört någon tillräckligt stor och långsiktig studie för att utforska effekten av kalorirestriktion på människors livslängd. Resultaten från en studie som pågick i 2 år visade att de personer som åt 25% färre kalorier per dag minskade i genomsnitt 10% kroppsvikt, hade lägre blodtryck, lägre blodsocker och markörer för inflammation samt att förekomsten av diabetes, hjärt-kärlsjukdom och stroke var lägre. Fas 2 av samma studie visade på positiva resultat av 15% minskning av kaloriintag.
En av orsakerna till den positiva effekten av kalorirestriktionen tros vara att de skador från fria radikaler, som uppstår på celler och DNA när cellerna omvandlar kalorierna till energi, minskar vid lägre intag av kalorier. Skador orsakade av fria radikaler och oxidativ stress förknippas med åldrande och många kroniska sjukdomar, t.ex. hjärtkärlsjukdom, Alzheimers sjukdom och cancer.
Vad är skillnaden mellan kalorirestriktion och fasta?
Skillnaden mellan kalorirestriktion och fasta är att kalorirestriktion är ett generellt minskat intag av kalorier och fasta innebär att man avstår från att äta under en specifik tidsperiod. Både fasta och kalorirestriktion utforskas ofta främst utifrån förmåga att främja god hälsa och för att öka livslängd, inte som temporära viktminskningsmetoder. För människor som bär på övervikt kan perioder av fasta och kalorirestriktion dock ha en positiv effekt på vikten.
Ett stort problem med vår moderna kost är att vi får i oss väldigt mycket så kallade ”tomma kalorier”. Med tomma kalorier menas att äter mycket mat som innehåller mycket kalorier men lite näring i form av vitaminer och mineraler. Kombinationen av ett överskott av kalorier och ett underskott av näring är förödande för hälsan. Exempel på mat som innehåller tomma kalorier är snabbmat, processad mat, snacks, godis, fikabröd och annan typ av skräpmat.
Källor:
- Science, 2022
- Nature communications 2016
- Cell Metabolism, 2010
- J Gerontol A Biol Sci Med Sci, 2015
- Cell Metabolism, 2018
