Visste du att mage-tarmsystemet är direkt ihopkopplat med nervsystemet och hjärnan? Det här sker via det enteriska nervsystemet och kallas på engelska gut-brain-axis.
Hjärnan och mage-tarmsystemet har en direktkommunikation genom det enteriska nervsystemet, eller bukhjärnan, som det också kallas. Det är uppbyggt av nervtrådar som går från hjärnan till tarmen och tillbaka. Det enteriska nervsystemet delar även vissa hormoner och signalsubstanser, bland annat. serotonin. Serotonin är en signalsubstans som kopplas till välbefinnande. Det är nivåerna av serotonin som påverkas av moderna antidepressiva läkemedel, så kallade selective serotonin re-uptake inhibitors (SSRI). Majoriteten av det serotonin som bildas i kroppen bildas av celler i tarmen. Serotonin omvandlas även till melatonin, som är kroppens sömnhormon.
På senare år har forskare upptäckt att det finns kopplingar mellan mage-tarmhälsa och depression, ADHD och autism. Mycket av det har att göra med tarmfloran, alltså uppsättningen av mikroorganismer, till exempel bakterier, i tarmen. En obalanserad tarmflora kan orsaka depressionssymtom och tillskott av probiotika har visats mildra depression. Forskning visar att uppsättningen av tarmfloran har en direkt påverkan på serotonin. En av dessa mekanismer handlar om att när nivåerna av serotonin skiftar tarmfloran mot en mer proinflammatorisk tarmflora.
En stark gemensam faktor för problem med mage-tarmhälsan och den mentala hälsan är just inflammation. Man har till exempel sett att personer med depressiva symtom har ökade nivåer av markörer för inflammation. I nummer 1 år 2020 av tidningen Hälsa och funktionsmedicin kan du läsa mer om kopplingen mellan mage-tarmhälsa, inflammation och mental hälsa.
En intressant ny studie har tittat närmare på det enteriska nervsystemet och kopplingen till vissa mage-tarmbesvär, till exempel irritabel tarm (IBS). Forskarna upptäckte att tarmsystemets eget nervsystem kunde fortsätta att kontrollera tarmens funktioner även när det kopplades bort från det centrala nervsystemet.
Det enteriska nervsystemet, som forskarna beskriver som ”ett andra nervsystem”, består av vanliga nervceller och så kallade gliaceller, som även finns i det centrala nervsystemet. Gliacellerna är inte elektriskt aktiva, utan fungerar som regulatorer av nervsystemet och ger passivt stöd till vanliga nervceller. De omger och stöttar nervceller, hjälper till med att skicka nervimpulser, bidrar med näring och syre till nervceller och hjälper till vid läkning av nervskador.
Forskarna menar att gliacellernas uppgift är mycket viktigare än man tidigare trott och att deras upptäckt kan ge svar på varför människor kan lida av vissa mage-tarmbesvär utan att man hittar en direkt orsak till deras problem i tarmen.
I onlinekursen ”Vägen till ett hälsosammare liv” går vi igenom hur man med kost och livsstil kan stödja sin mage-tarmhälsa och tarmflora.
Källa: PNAS, oktober 2021 och Curr Drug Metab, 2019
