Visste du att olika ämnen kan styra aktiveringen av våra gener och att man till viss del kan påverka detta genom sina val av kost och livsstil? Det här fenomenet kallas epigenetik och betyder att vissa gener kan aktiveras och andra stängas av oberoende av den genetiska koden. Även om vi ärver en viss gen är det inte säkert att den aktiveras. Dessutom kan gener som aktiverats eller stängts av hos våra förfäder föras vidare till kommande generationer.
Begreppet epigenetik betyder ”över genetiken”. Det innebär att det är något utöver den genetiska koden som bidrar till skillnader hos celler i kroppen. Conrad Waddington anses vara upphovsmannen till definitionen av epigenetik som kom 1942.
På senare år har forskarna upptäckt att epigenetiska skillnader kan gå i arv och påverka hur gener uttrycks i kommande generationer. Själva den genetiska koden förblir oförändrad, men graden av epigenetisk förändring varierar. Detta avgör om en viss gen aktiveras eller inte och det i sin tur bestämmer vilken funktion de nya cellerna får. Med hjälp av den genetiska koden kan ett visst protein som har en specifik uppgift i kroppen bildas. Proteinerna är strukturella delar av hormoner, enzymer och vävnader som är viktiga för kroppens funktioner.
Faktorer som styr epigenetiken
Runt DNA finns proteinsturkturer som skyddar det, som ett slags fodral. Dessa proteinstrukturer påverkas av yttre faktorer, t.ex. kost, näringsintag och livsstil. En av de faktorer som styr dessa proteinstrukturer är så kallad metylering.
Metylering
Metylgrupper är en känd form av stimuli som påverkar genernas ”synlighet”. En metylgrupp består av en kolatom och tre väteatomer (CH3). En metylerad gen är generellt sett inte aktiverad. Det är positivt om genen i fråga är relaterad till sjukdom, t.ex. cancer.
Metylgrupper bildas i den så kallade metyleringscykeln.
Näringsämnen som är viktiga för metylering är aminosyran metionin, ämnena betain och kolin, B-vitaminerna folsyra, B6 och B12.
Folsyra finns bland annat i gröna bladgrönsaker, sparris och lever. Metionin finns i kött, ägg, fisk, frön, nötter och ost. Mat som är innehåller kolin är kött, ägg, kyckling, fisk och gröna grönsaker. Betain hittar vi i rödbetor, quinoa och fullkornsris.
För att bildningen av metylgrupper ska fungera behövs även vitamin B12 som finns i animaliska produkter som kött, kyckling, fisk och ägg. Vitamin B6, järn och magnesium krävs också för att metyleringscykeln ska fungera normalt.
Övriga näringsämnen som behövs är:
• Fytonäringsämnen, t.ex. resveratrol, quercetin, curcumin, katechin.
• Zink, järn, magnesium och vitamin B6.
• Antioxidanter, t.ex. A-, C- och E-vitamin och selen.
• Bakterier i tarmen reglerar gener via epigenetiska mekanismer.
Zink behövs för att transportera metylgrupperna och för att de ska fästa ordentligt på DNA:t. Ostron, musslor och annan mat från havet är rika på zink. Frön och nötter innehåller också en viss mängd zink. Det är även viktigt att skydda DNA:t mot oxidativ stress (skador orsakade av reaktiva syremolekyler och fria radikaler) med antioxidanter. Exempel på antioxidanter är A-, C- och E-vitamin och selen.
Epigenetiken påverkas av kost och livsstil
Faktorer som kan påverka epigenetiken är bland annat rökning, fysisk aktivitet och kost.
I försök på råttor har man sett att stress kan vara en faktor som påverkar epigenetiken. Råttor som pysslar om sina ungar tidigt i livet får ungar som är mer stresståliga än de som inte tar hand om sina ungar.
I ett försök fann man att råttornas stresstålighet förändrades när man tillförde aminosyran metionin som bidrar till metylering. Det tyder på att vårt epigenetiska mönster till stor del kan påverkas av yttre faktorer, till exempel genom att tillföra näringsämnen (2).
Eftersom metionin är en aminosyra som finns i proteinrik mat anser forskarna i den här studien att det är möjligt att påverka epigenetiska förändringar med hjälp av kosten.
Epigenetik går i arv
Det är allmänt känt att epigenetiska förändringar går i arv hos växter. På senare år har forskarna upptäckt att epigenetiska skillnader kan gå i arv och påverka hur gener uttrycks i kommande generationer.
I försök på människor har man sett olikheter hos enäggstvillingar, bland annat i hur mottagliga de är för sjukdomar, trots att de har samma genetiska uppbyggnad. I en studie fann man färre skillnader hos yngre tvillingpar än hos äldre och fler skillnader hos tvillingpar som levt isär jämfört med de som levt mer tillsammans (2).
De tvillingpar som hade liknande livsstil hade färre epigenetiska skillnader. Forskarna menar att det här är bevis på effekten av miljöpåverkan på hur gener uttrycks.
En kvinnas kost och livsstil idag kan påverka hennes fosters framtida hälsa och till och med dennes barns hälsa.
Det är inte bara näring som kan påverka det epigenetiska mönstret, utan även faktorer som stress, luftföroreningar, förorenat vatten och giftiga ämnen i plaster och kosmetika.
Generellt sett kan en näringsrik kost och sund livsstil skydda mot att vissa gener som är dåliga för hälsan inte aktiveras och att gener som är bra för hälsan aktiveras.
Referenser:
1) Weaver I.C.G, Champagne F.A., Brown S.E. et al. ”Reversal of maternal programming of stress responses in adult offspring through methyl supplementation: altering epigenetic marking later in life.” J. Neurosci. November 23 2005;25(47):11045-11054
2) Fraga M.F., Ballestar E., Paz M.F. et al. ”Epigenetic differences arise during the lifetime of monozygotic twins.” PNAS. July 26 2005;102(30):10604-9.
