Kolin räknas ibland in i B-vitaminfamiljen trots att den inte officiellt har definierats som en vitamin. Kolin finns främst i animaliska livsmedel såsom lever, ägg och kött (där gräsuppfött kött innehåller mest). Vi tillverkar även själva en liten mängd kolin i vår lever men vi behöver få i oss kolin via kosten för att komma upp i optimala nivåer.
Kolin behövs för tillverkning av fosfolipider som bygger upp våra cellmembran. Cellmembranens integritet ‒ hur väl de håller samman ‒ är en markör för cellulär hälsa. Vid svår sjukdom ser man ofta en störning i cellmembranens integritet och funktion. Cellens förmåga att reparera membranet när det skadas av till exempel gifter eller infektioner är mycket viktig för cellens överlevnad, och där spelar alltså kolin en viktig roll. Alzheimer har till och med kallats en “cellmembranssjukdom” av forskare.
Kolin används också när vi tillverkar signalsubstansen acetylkolin som är viktig bland annat för överföringen av signalen mellan nerver och muskler. I hjärnan reglerar acetylkolin bland annat vakenhet och minne och man har sett en minskning av så kallad kolinerg signalering vid Alzheimers sjukdom. Även andra sjukdomstillstånd har kopplats till kolinbrist, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och neurologiska sjukdomar.
I en ny studie från september 2019 kunde forskarna visa att tillskott med kolin minskade tecken på Alzheimer hos försöksmöss. Man har genom åren hittat många olika typer av avvikelser och cellulära förändringar vid Alzheimers sjukdom. En av dessa avvikelser är en överaktivering av så kallade mikrogliaceller. Mikroglia är en typ av immuncell som finns i vårt nervsystem, närmare bestämt i hjärnan och ryggmärgen. De städar hjärnan genom att ta bort på cellskräp och infektioner. En överaktivering av mikrogliaceller har även observerats vid hjärntrötthet, hjärnskakning, multipel skleros och andra tillstånd som drabbar hjärnan.
Forskarna i den aktuella studien använde en musmodell som drabbas av Alzheimer. Man observerade att hos de möss som hade fått tillskott av kolin minskade överaktiveringen av mikrogliaceller. Dessutom såg man en stor minskning i de plack av betaamyloid som ansamlas i hjärnan vid Alzheimer och som är sjukdomens mest välkända kännetecken. Placken stör hjärncellers funktion och leder till celldöd. Denna forskning belyser en av riskerna med veganska och vegetariska kosthållningar, och att tillskott med kolin kan behövas om man inte får i sig tillräckligt via kosten. Forskarna spekulerar även i en intervju om att de nuvarande rekommendationerna för dagligt intag kan behöva höjas.
